Participatorisk Kultur

Redan nu så flyter den virtuella världen ihop med den fysiska. För 20 år sedan använde vi knappt internet i vår vardag och nu ser vi det som en självklarhet, och i genomsnitt använder vi svenskar digitala verktyg 7 timmar per dygn – ett beteende som inte funnits förut överhuvudtaget. Det är redan en trend som råder, att det är på internet vi skapar stor del av vår identitet och vårt liv. Hur kommer det då se ut för våra barn när dom växer upp? 

En person som ofta har rätt i sina framtidsanalyser är filosofen Alexander Bard. Han talar om s k Participatorisk Kultur. Det innebär kort och gott vad vi gör (eller åtminstone den yngre generationen) när dom är i den fysiska världen. Vi som inte är uppvuxna med det digitala kanske anser att den fysiska världen är det ”riktiga” medan den digitala är artificiell. Men frågar du våra barn kanske inte svaret blir detsamma. Bard menar att den fysiska världen för dom är istället en spännande ”lekplats”, en sekundär och mindre viktig plats medan den digitala är den verkliga och primära världen.

virtual

Det som är spännande med framtiden är att vårt beteende förändras och i takt med att det digitala utvecklas sker en förskjutning av våra värderingar. Detta beteende innebär inte att vi kommer bli socialt inkompetenta bara för att vi lever genom våra skärmar utan tvärtom så kommer vi bli ännu mer sociala då allting i större utsträckning än förut handlar om interaktion och samarbete.

Alexander Bard tror också att individualismen kommer att dö och bli en digital underklass. Istället kommer samarbete mellan människor bli något speciellt och det vi kommer fokusera på är hur vi ska samarbeta. Vi millennials (födda från 1982) kommer att bli den digitala överklassen och bli så kallade divider istället för individer. Att vara divid innebär att vi är delbara (till skillnad från individ som betyder odelbar). Vi kommer mer och mer att fokusera på nätverkande och samarbete, istället för att fokusera på att bara göra allt för egen del. Märk här motsatsen mot i dagsläget när allt vi foksuerar på är att marknadsföra oss själva i allra största grad. Vi tar selfies, delar med oss av vår ”perfekta” vardag. Men med största sannolikhet kommer detta beteende att dö ut framöver. Vi millennials är nyfikna, vill prova nya idéer och lära oss av varandra. Tittar man på våra barn så är dom ju redan en del av denna kultur på internet där dom samarbetar på internet i olika spel, nätverkar globalt och lever på ett helt annat sätt än vad den äldre kulturen är van vid. Fokuset ligger på samarbete. En liten fotnot till detta är ju att skolan inte alls tar tillvara på detta samarbete där allting fortfarande ska vara så individuellt, och att samarbeta på proven anses ju i dagsläget som fusk. Mer om skolan och framtidens lärande får jag ta i ett annat inlägg.

Men för oss som arbetar med kommunikation är denna trend något att anamma direkt, för tillsammans är vi ju faktiskt bättre. Så dags att ge sig ut i världen (var den nu digital eller fysisk?) och bygga relationer för att kunna visionera, skapa och bidra tillsammans!

Lyssna på Alexander Bard när han pratar mer om den Participatoriska Kulturen här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *