Karriär Tankar

Nej, jag vill inte vara nöjd

Drivkraft har alltid varit fundamentalt i mitt liv. Oavsett om det gäller jobb, träning, familj eller någon av de andra bitarna i det så kallade livspusslet. Jag förstår inte människor utan ambitioner, som saknar driv och som är nöjda över att ha tak över huvudet, mat på bordet och sedan lunkar på 8-17 på ett jobb som varken är utmanande eller utvecklande. Det hade aldrig varit nog för mig.

Jag råkar också älska mitt jobb (vilket många kan ha svårt att förstå). Jag vill att jobbet ska vara utmanande! För känslan när man klarar av något som kändes överväldigande från början är oslagbar. Då känner jag mig som allra starkast. Jag har givetvis också perioder som är tuffare än andra, men då är jag bra på att få in de där sakerna som gör vardagen lite bättre – ett extra jobbigt träningspass med någon peppig podd i öronen, en kvällsbastu med sambon, en tv-spelsfredag med ostkrokar, en helg i stugan eller en tur i skidspåret med sonen. Ni vet – kvalitetstid med personer man älskar.

Men på frågan om jag aldrig är nöjd? Min motfråga är då, varför ska jag nöja mig med att vara lagom när jag vill så mycket mer? När det är viljan som driver mig framåt, som ger mig hopp och motivation. När det är den glöden som får mig att vakna upp varje morgon och älska livet även om det är tufft ibland. Så nej, jag känner mig inte nöjd! Det innebär inte heller att jag är missnöjd utan jag uppskattar nuet också. Däremot kommer jag aldrig att sluta sträva efter att komma framåt. Och jag kommer att fortsätta sparka bort alla jävla bromsklossar tills jag når mina mål och drömmar.

För vem är egentligen jag om jag saknar driv? 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *