Bygg ett starkt varumärke

Att bygga ett starkt varumärke är a och o för att nå ut idag. Det krävs tid, pengar och hårt arbete. Kunder är mer upplysta än någonsin och vänder snabbt ryggen mot varumärken som inte överensstämmer med deras värderingar och behov. För att skapa ett starkt varumärke krävs mer än att du påstår varför man bör köpa din produkt – du måste även visa varför det är så och hur du gör det.

För att bygga ett starkt varumärke krävs det dessutom att ni vet precis vad ni är och vad ni står för. För om ni inte själva vet vilka ni är – hur ska då kunderna göra det?

Några tips för att bygga ett starkt varumärke

Ha ett mål

Vad är det ni vill uppnå med verksamheten? Är det att sälja mer, visa expertis eller för att öka kännedom/skapa förtroende för att locka fler kunder? En verksamhet kan ha flera mål men det måste i alla fall finnas minst ett för att kunna veta vad man ska sträva efter att uppnå.

Definiera värdegrunden

Vilka är ni? Vad står ni för? Vilka värderingar har ni?
Denna värdegrund ska vara kärnan för företaget och ska kännas till av alla anställda, från receptionist till VD. Ett starkt varumärke skapar hela identiteten så det ska vara trovärdigt och genomsyra hela företaget.

Definiera och analysera målgruppen

Vem vill ni nå ut till? Det är inte alla som kommer att vilja köpa er produkt/tjänst. Definiera vem ni vill nå ut till och vad ni vill säga till dom. Vad har er målgrupp för behov och hur kan ni med er produkt tillfredsställa detta behov? Läs mer om Målgruppsanalys här!

Var konsistens

För att skapa ett varumärke som folk känner igen bör du ha samma namn, samma logo och samma ”stil” var ni än befinner er. Det gäller allt ifrån sociala plattformar till tryckt reklam. Givetvis kan man posta olika slags innehåll beroende på vilka sociala medier man använder men huvudsaken är att det är koncist.

Bygg en stark relation med kunderna

Att ha en stark relation med sina kunder är bland det viktigaste av allt. Det gäller både dina lojala kunder och dina potentiella kunder. Goda rykten och god kommunikation sprids snabbt, och man ska inte underskatta genomslaget man kan få genom mun-till-mun, för det första vi gör när vi ska köpa en ny produkt/tjänst är att fråga vänner och bekanta om råd. Så en stark relation med kunderna är grundläggande för att lyckas. Var lättsam och personlig (utan att vara privat), ha en god kommunikation och ha alltid företagets värdegrund i åtanke när du kommunicerar. Lojalitet skapas när människor känner att varumärket överensstämmer med deras värderingar.

Var kreativa och våga misslyckas

Företag har inte råd att missa tåget gällande trender. Anpassa er till förändringar som sker och gör det snabbt. Implementera ny teknik och nya idéer i ert företag och våga misslyckas. Fail fast to succeed faster. Att ständigt utsätta företaget för utmaningar kommer att göra att företaget transformeras åt rätt håll.

Använd sociala plattformar på rätt sätt

Det räcker inte med att bara finnas på sociala medier. Det är här ni ska kommunicera med era kunder, det är här er värdegrund ska lysa starkt och det är här ni ska rikta er marknadsföring. Sociala medier är tveklöst det bästa sättet att nå ut – om man gör det på rätt sätt. Ni behöver inte använda alla sociala medier, fokusera på dom som ni anser mest relevanta för företaget och lägg tyngdpunkten där. Sociala plattformar är dessutom ett billigt sätt att nå ut på, dock väldigt tidskrävande.

What’s your story?

Kunderna vill känna saker. Berätta hur ni startade? Berätta vad erat mål är? Vad är era hjärtefrågor? Vad bryr ni er om? Berätta för kunderna för att skapa en ännu starkare relation.

Alla dessa delar kommer att skapa basen av ditt varumärke. För når du inte ut i bruset så spelar det ingen roll hur bra produkt/tjänst ni har, för ni kommer ändå bli spöade av konkurrenterna som förstått betydelsen i värdegrund och kommunikation.

varumarke

Apple Watch

s1-38-alu-gold-sport-concrete-grid

HAPPY BIRTHDAY TO ME!
Igår var det min födelsedag och lägligt nog så lyckades jag sälja min gamla MacBook och tyckte därmed att jag förtjänade något dagen till ära. Så jag klickade hem en Apple Watch. I guld såklart!

Apples leveranstid är rätt lång så det dröjer ett par veckor innan den landar hos mig men den som väntar på nåt gott! Jag har i alla fall väldigt höga förväntningar och lovar att komma med en recension efter jag testat den!

Instagram: Bokmärken

Instagram har tidigare i år lanserat Stories (liknande Snap), flödesalgoritmer samt en hel del funktioner för företag och annonsering. Nu lanseras ytterligare en funktion – möjligheten att spara foton i appen.

Under bilderna finns en liten bokmärkessymbol där man trycker för att spara sina favoritfoton som hamnar i en privat mapp på din profil som bara är synliga för dig. Ett personligt önskemål från mig vore att dessa sparade foton kunde delas upp i flera olika mappar, detta skulle säkert skapa en stor konkurrens mot Pinterest. Men vi får se vad som händer kommande år.

insta

Framöver kommer även ”Shopping Tags” att lanseras, där man kan tagga produkterna man säljer så köparen direkt kan klicka på produkten i bilden och göra ett köp. I dagsläget kan man inte ens länka produkter direkt i flödet utan många använder hänvisningar som ”direktlänk i profilen” för att göra det enkelt för intressenten att hitta rätt direkt. Men snart kommer alltså en lösning på detta!

Applåder till Instagram!

Att vägleda barn på internet

När vi var barn så hade vi tre kanaler på tv:n och Bolibompa började klockan 6. Vi hade några vhs-filmer hemma som vi fick se ibland och ibland hade vi lyxen att åka till videoteket och hyra några nya filmer på helgerna. Det är såklart annorlunda nu.

chart
Internetanvändningen i åldern 2-11 år.
Källa: Svenskarna och internet 2016

Dagens barn har tillgång till mer digital media än vi någonsin kunnat drömma om när vi var små. Vi vuxna får panik och vi pratar om ”skärmtid” och hur vi ska begränsa det. Vi pratar om hur vi ska göra för att skydda våra barn på internet – vi ger dom råd som att inte dela för mycket personlig information, inte ge ut telefonnummer och helst inte publicera bilder på sig själva. För att inte tala om hur många vuxna som undviker att dela bilder på sina barn (det är dock ett annat kapitel då det handlar om ett personligt val). Oavsett vad, anonymitet på internet har länge varit prio ett. Men ärligt talat, hur fungerar det ihop med dagens internetanvändning och sociala medier? Skulle du själv acceptera en vänbegäran av en helt anonym person? Inte så troligt. Internet idag handlar till stor del om identitetsskapande.

När vi pratar om barn och internet så är det oftast ur en vuxens perspektiv. I största grad vi vuxna som lärt oss leva med det digitala, till skillnad från våra barn som faktiskt blivit födda i det.

Våra barn är inte som vi! Våra barn kommer att skapa största delen av sin identitet på internet. Så det där med anonymitet kan vi stryka direkt. Självklart finns det stora risker med internet och framför allt för barn. Men medan vi föräldrar oroar oss över deras anonymitet och såvida dom blir skadade av för mycket ”skärmtid” – varför inte fokusera på hur vi ska göra för att faktiskt hjälpa dom och vägleda dom rätt.

Vad är det egentligen som våra barn ogillar när dom surfar runt just nu? Frågar man barn i 10-13 års-åldern så handlar det oftast om porr, sexualism, mobbning, näthat, våldsamma videor och djurplågeri. För att inte tala om den oändliga information dom får ta ställning till. Hur blir man anorektiker? Hur tar man enklast livet av sig själv? Det som är barnens problem är huruvida dom ska hantera all denna information. Och det är där vi föräldrar ska finnas, för att vägleda dom.

barninternet

Eftersom vi går mot ett samhälle som blir mer och mer användaranpassat så kommer det heller inte gå att svartlista vissa sidor, eftersom att våra barns smartphones och datorer kommer vara så personligt anpassade att vi som vuxna kommer att ha väldigt svårt att kunna kontrollera dessa. Vi kan således inte radera allt det otäcka och skydda dom på så sätt – det vi däremot KAN göra är att vara tillgängliga och att vara förebilder för dom för att dom lättare ska kunna sortera och bearbeta all information dom får ta del av. Vilken information är faktiskt riktig och sann?

Vi måste också förstå att trots risker så ger internet och digitaliseringen massvis av möjligheter för våra barn att vara sociala och kreativa. Och just den där gränsen mellan risker och möjligheter är ofta väldigt diffus. Våra barn kommer att vara ständigt uppkopplade, dom kommer att ha massvis av kontakter och dom kommer att möta både möjligheter och svårigheter online. Men vi vuxna oroar oss för mycket över fel saker. Vi kommer inte kunna ha koll på alla våra barns kontakter, vilka sidor dom besöker och precis vad dom gör på internet. Vi bör inte heller spionera på våra barn, för vad är det egentligen vi vill avslöja? Och skapar detta inte en misstro mellan oss?

Det vi borde fokusera på är vilka slags människor vi vill att dom ska bli, vilka värderingar vi förmedlar och hur dom bör interagera och kommunicera med varandra. Men hur gör vi det egentligen?

Hur kan vi vägleda våra barn på internet?

1. Acceptera att anonymitet inte finns.

Ditt barn skapar stor del av sin identitet på internet. Att undvika detta är i princip en omöjlighet.

2. Var en förebild.

Både fysiskt och digitalt. Kommunicera, prata och var nyfiken. Vet dina barn om att dom kan komma till dig oavsett om det gäller problem i sociala medier eller spel? Barn behöver alltid vägledning, och det gäller för oss föräldrar att vägleda på deras nivå.

3. Lär dina barn hur man kommunicerar åt båda hållen.

Hur kommunicerar man? Det är lättare att missuppfatta varandra i text när man inte ser den andra människans reaktioner. Vad är okej att dela och vad bör man inte dela? Man kan tänka sig att ett gräl med en vän slutar med att den ena och/eller den andra hängs ut offentligt på någon social media-plattform. Även om grälet avslutas snabbt så finns detta kvar, för på Internet glöms inte allting lika snabbt.

4. Uppmuntra dina barn att upptäcka, skapa och vara kreativ.

Internet skapar så mycket möjligheter för barn. Var delaktiga och uppmuntra dom i det dom gör, precis på samma sätt som om du vore delaktig i deras andra fysiska aktiviter.

5. Var nyfikna.

Istället för att döma och vara misstänksam – fråga dina barn vilka appar dom använder och vad man gör på dessa? I många fall kommer du nog bli positivt överraskad. Barnen är experter på det dom gör och dessutom har dom empati och förståelse, och ser ofta själva många av dom negativa effekter som uppkommer. Prata med dina barn om dessa effekter men även om möjligheterna.

6. Inse att dina barn kommer att göra misstag.

Som i det fysiska livet så kommer dom att göra fel även på internet. Dom kommer säkerligen att skriva fel saker, gräla med sina vänner, gråta över meddelanden, känna sig utfrysta, missförstå osv. Precis som det alltid varit – fast online. Lär också dina barn att be om ursäkt online. Same same but different.

Det viktiga är att inse att det skett en förändring. Så istället för att försöka skapa hinder för dina barn – möt dom där dom är. På internet.

#jagärhär

I veckan har Sverige famlat i mörker gällande näthatet som råder. En kampanj från Åhléns där sorgligt nog hatet segrade återigen. Denna gången handlade det om en könsneutral annonskampanj där en liten mörkhyad pojke som Lucia. Det haglade rasistiska kommentarer som:

”VIDRIGT av er att göra narr av våra nordiska traditioner så där”
”Fan jag spyr”
”‘Mångfald’ = folkmord på vita.”

Förstår ni inte att det är ett litet BARN ni pratar om? Vars föräldrar till slut fick för mycket och Åhléns fick av respekt till familjen stoppa kampanjen. Sorgligt är vad det är. Ni människor som sprider hat, rasism och förtryck – ni borde skämmas!

Vi ÄR bättre än så här!

Med det sagt måste dock belysa den ljusa sidan av det hela ytterligare, för det var väldigt mycket fina och stöttande kommentarer också och till följd av hatet så var det väldigt många som ställde sig på den andra sidan, däribland många kända och profiler som visade sin ståndpunkt i sociala medier. Hashtags som #jagärhär och #jagärlucia skapade en motrörelsegrupp med människor som visade sin kärlek och sin närvaro.

jagarhar

Och det är precis DÄR vi vill vara! Vi övriga måste visa vår ståndpunkt i debatten för att kunna utrota hatet, ifrågasätta det och visa att det inte är okej. Alltför många människor är bara skuggor på internet, och därför segrar hatet. Hat väger så mycket tyngre än kärlek i såna här sammanhang och det blir väldigt tydligt.

Så till alla vettiga och kärleksfulla människor där ute, vi är FLER och vi kan segra över det här! Hela tanken med #jagärhär är att markera var vi står. Det viktiga är inte att skriva något smart utan det viktiga är att bara finnas och ta över flödet med vår närvaro!

jagarhar2

jagarhar3

Makerspace med Peter Parnes

parnes

Idag har vi haft en lite annorlunda lektion på skolan, nämligen Makerspace med Peter Parnes som är professor på LTU. Vi pratade mycket om 3D-printers och vilka möjligheter denna teknik skapar! En riktigt givande och framför allt rolig lektion och vi har förutom att prata om 3D-printers fått skapa lite själva. Vi var kreativa i våran lilla grupp och gjorde ett bullpiano som vi kopplade till datorn!

Participatorisk Kultur

Redan nu så flyter den virtuella världen ihop med den fysiska. För 20 år sedan använde vi knappt internet i vår vardag och nu ser vi det som en självklarhet, och i genomsnitt använder vi svenskar digitala verktyg 7 timmar per dygn – ett beteende som inte funnits förut överhuvudtaget. Det är redan en trend som råder, att det är på internet vi skapar stor del av vår identitet och vårt liv. Hur kommer det då se ut för våra barn när dom växer upp? 

En person som ofta har rätt i sina framtidsanalyser är filosofen Alexander Bard. Han talar om s k Participatorisk Kultur. Det innebär kort och gott vad vi gör (eller åtminstone den yngre generationen) när dom är i den fysiska världen. Vi som inte är uppvuxna med det digitala kanske anser att den fysiska världen är det ”riktiga” medan den digitala är artificiell. Men frågar du våra barn kanske inte svaret blir detsamma. Bard menar att den fysiska världen för dom är istället en spännande ”lekplats”, en sekundär och mindre viktig plats medan den digitala är den verkliga och primära världen.

virtual

Det som är spännande med framtiden är att vårt beteende förändras och i takt med att det digitala utvecklas sker en förskjutning av våra värderingar. Detta beteende innebär inte att vi kommer bli socialt inkompetenta bara för att vi lever genom våra skärmar utan tvärtom så kommer vi bli ännu mer sociala då allting i större utsträckning än förut handlar om interaktion och samarbete.

Alexander Bard tror också att individualismen kommer att dö och bli en digital underklass. Istället kommer samarbete mellan människor bli något speciellt och det vi kommer fokusera på är hur vi ska samarbeta. Vi millennials (födda från 1982) kommer att bli den digitala överklassen och bli så kallade divider istället för individer. Att vara divid innebär att vi är delbara (till skillnad från individ som betyder odelbar). Vi kommer mer och mer att fokusera på nätverkande och samarbete, istället för att fokusera på att bara göra allt för egen del. Märk här motsatsen mot i dagsläget när allt vi foksuerar på är att marknadsföra oss själva i allra största grad. Vi tar selfies, delar med oss av vår ”perfekta” vardag. Men med största sannolikhet kommer detta beteende att dö ut framöver. Vi millennials är nyfikna, vill prova nya idéer och lära oss av varandra. Tittar man på våra barn så är dom ju redan en del av denna kultur på internet där dom samarbetar på internet i olika spel, nätverkar globalt och lever på ett helt annat sätt än vad den äldre kulturen är van vid. Fokuset ligger på samarbete. En liten fotnot till detta är ju att skolan inte alls tar tillvara på detta samarbete där allting fortfarande ska vara så individuellt, och att samarbeta på proven anses ju i dagsläget som fusk. Mer om skolan och framtidens lärande får jag ta i ett annat inlägg.

Men för oss som arbetar med kommunikation är denna trend något att anamma direkt, för tillsammans är vi ju faktiskt bättre. Så dags att ge sig ut i världen (var den nu digital eller fysisk?) och bygga relationer för att kunna visionera, skapa och bidra tillsammans!

Lyssna på Alexander Bard när han pratar mer om den Participatoriska Kulturen här.

Content is king

Många av storbolagen inom media satsar stort i att skapa eget innehåll. Netflix är ju ett praktexempel som satsat stenhårt på att skapa egna serier (och dessutom med bravur). Dessutom är ju deras stora fördel att inga andra plattformar visar dessa serier. Netflix släppte ju dessutom nyss en offline-funktion, verkligen på tiden. Man ska kunna kolla på Netflix när som helst helt enkelt, även om man saknar internetuppkopppling för tillfället.

Spotify kom förra veckan ut med att dom ska börja producucera egen originalmusik, i två olika format. Konceptet är detsamma som för Netflix – tanken är att denna musik endast ska finnas på Spotify.

The Singels program fokuserar på stora namn och spännande artister på väg uppåt. Dessa artister spelar in ett par låtar, det första ett eget spår och det andra en cover på någon populär låt genom tiderna. John Legend t ex spelade in Love me Now som är hans egen låt samt Marvin Gaye’s What’s going on. Själva namnet Singles tyder såklart på tiden då CD-skivor och Vinyl såldes som ”singlar” med bara ett par spår på varje skiva.

Här finns hela listan som innehåller artister som John Legend, Tove Lo, Kaleo m fl.

Det andra formatet är Live och innebär som det låter att artisterna ska spela in Live-versioner av sin musik. Spotify har redan ett liknande format som heter Session, men detta kommer nu att läggas ner till förmån för Live.

För dessa bolag handlar det alltså om att äga materialet som man delar och således äga kunderna. Content is king, och visst är det väl så?

 

Källa: Forbes

Filterbubblan runtom oss

Filterbubblor är ingenting nytt, men trots det är många omedvetna om det.

Det handlar om hur vårt internetanvändande styrs av välgenomtänkta algoritmer som skräddarsyr våra flöden bland annat efter intressen, vänner, sökningar och geografi. Det skapar bubblor som filtrerar bort det som anses vara av ointresse för dig.

Våra flöden är alltså helt styrda av dessa algoritmer och placerar oss i fack, där vi endast nås av nyheter och information som kan tänkas vara relevant för oss. I teorin är väl detta något som kan tyckas vara bra och vi slipper en massa ”skräp” i våra flöden. Men aktivt begränsar detta variationen på åsikter som du blir exponerad för vilket skapar ett större gap mellan oss. Negativa effekter blir att människor med snedvridna åsikter möter likasinnade, eftersom deras intressen och åsikter matchar vilket leder till starkare grupperingar.

mark

Dessa algoritmer och filtreringar är något som sker automatiskt, och problemet är att det sker bortom vår kontroll och utan att vi ens tänker på det eller märker det. Ett annat exempel. Du och jag googlar efter exakt samma sak vid exakt samma tidpunkt, och trots det så kan vi få helt olika sökresultat beroende på vad vi tidigare sökt, var vi bor osv. Eller bara en sådan sak som att upptäcka ny musik? Hur gör vi det nu när Spotify redan har all vår tidigare historik, vet vad vi gillar. Vill vi hitta ny musik så förlitar vi oss på ”Discover Weekly” och ”Release Radar”, men även dom är ju styrda efter vad vi tidigare lyssnat på. För det är den musiken som Spotify räknat ut att vi faktiskt gillar och vill ha. Men ska vi hitta något helt nytt måste vi ut ur bubblan.

Detta gäller som sagt inte bara stora aktörer som Facebook och Google utan det är ett slags osynligt nät som täcker sig över hela internet. Det leder oss till en värld där vi ser det som internet tror att vi vill se, men inte nödvändigtvis det som vi faktiskt behöver se. Vi blundar redan för otroligt mycket, och bubblan vi lever i blir snart svår att spräcka – så vi måste bli mer medvetna om detta. Internet behöver vara så mycket mer, vi behöver få möjlighet att se andra värderingar, andra åsikter och en annan sida. För att göra det är den enda lösningen att ta eget ansvar och sålla bland informationen vi möts av, lära oss förstå hur algoritmerna fungerar för att kunna sortera i flödet.

För tänk vad skönt om man bara kunde nollställa alla algoritmer och börja om på nytt.


En försvenskad version av Eli Pariser’s filterbubbla

Journalisten Eli Pariser var den som först myntade begreppet ”filterbubbla” pratade om detta redan 2011 på Ted Talks (kan verkligen rekommendera er att ta 30 minuter och lyssna på det klippet) så detta är inget nytt. Trots det är det få som är medvetna om det, så jag hoppas att jag med detta inlägg i alla fall får någon att tänka till lite extra för att inte fastna i den där bubblan.