Algoritmer och filterbubblor

Världen börjar förstå att i alla fall algoritmer styr våra sociala medier. Men vad är algoritmer, hur funkar dem och varför hamnar vi i så kallade filterbubblor?

Algoritmer på sociala medier är ett gäng välgenomtänkta regler, eller instruktioner, som styr huruvida innehåll visas för oss i vårt flöde. Syftet är att ge oss som användare bättre användarupplevelse och prioritera innehåll som vi gillar och brukar interagera med.

Facebooks och Instagrams algoritmer ändrades drastiskt i Januari 2018. De flesta märkte nog främst på Instagram hur det tidigare kronologiska flödet försvann och helt plötsligt sjönk ditt engagemang på dina inlägg drastiskt, för många väldigt omotiverande. Jag kommer att skriva ett längre inlägg om hur du kan styra algoritmerna själv framöver, men en sak i taget.

Filterbubblor

Det som händer i ditt personliga flöde är att algoritmerna helt enkelt filtrerar bort det som anses vara av ointresse för dig, och vi nås enbart av det innehåll som kan tänkas vara relevant för just dig. I det stora hela får du ett trevligare och personligare flöde filtrerat på ”skräp”, men du missar också möjligheten att exponeras för en större variation av åsikter vilket skapar en stor klyfta mellan oss människor.

Till exempel så möter människor med snedvridna åsikter likasinnade. SD-anhängare kommer med stor sannolikhet att möta artiklar och sådant som talar för SD medan vi andra som är motståndare kommer att möta artiklar som talar emot SD. Det här är till exempel vad som hände när Trump vann valet i USA (också en annan historia).

Bortom vår kontroll

Även om Facebook är väldigt transparenta gällande sina algoritmer så är detta något som för gemene man sker utan att man ens märker det. De stora aktörerna skapar ett osynligt filter som täcker hela internet. Har du tänkt på att ditt Netflix-flöde eller din Release Radar på Spotify är helt annorlunda jämfört med dina vänners? På samma sätt som ditt Facebookflöde, Instagramflöde eller till och med din Google-sökning är.

Vi ser helt enkelt bara det som internet tror att vi vill se, men inte nödvändigtvis det som vi faktiskt behöver se. Allt är styrt efter vårt beteende, vad vi brukar gilla och vad vi normalt engagerar oss i.

Är ni själva medvetna om detta? Är ni för eller emot algoritmer och gör ni något aktivt för att spräcka er egen filterbubbla?

FAKTA

Journalisten Eli Pariser var den som först myntade begreppet “filterbubbla” pratade om detta redan 2011 på Ted Talks (kan verkligen rekommendera er att ta 30 minuter och lyssna på det klippet) så detta är inget nytt. Trots det är det få som är medvetna om det, så jag hoppas att jag med detta inlägg i alla fall får någon att tänka till lite extra för att inte fastna i den där bubblan.

Marknadsföring i Messenger

En trend som med stor sannolikhet kommer att explodera är att flytta in marknadsföringen i messenger. Anledningarna är många, bland annat så har messandet i allmänhet blivit vårt förstahandsval vad gäller kommunikation och även vår attityd till delning och exponering har förändrats och vi är mer selektiva på den punkten.

Trots vår förändrade attityd så förväntar vi oss personligt riktad kommunikation. Så att marknadsföringen hamnar i messenger kanske inte kommer som en chock trots allt? 🙂


Ett exempel på hur Burger King gör just detta

Hur du lyckas med din digitala kommunikation

När du redan byggt (eller håller på) att bygga ditt varumärke är nästa steg att nå ut till din målgrupp.

När det kommer till den digitala utvecklingen så är det största steget redan taget, det viktigaste är nu för organisationer att förstå och utnyttja de kanaler och plattformar som finns för att kunna kommunicera på rätt sätt.
Det räcker inte att bara utgå ifrån det digitala genom att använda sociala medier utan det innebär för det första att hitta en digital värdegrund för själva organisationen samt att få en djupare digital förståelse. I nuläget är det inte heller relevant att tala om ”Sociala medier” som ett samlingsord utan att inse att varje plattform har sin egen position och funktion där man kan integrera, kommunicera och nå ut till olika målgrupper på olika sätt. Sociala medier är inte längre något som handlar om vår fritid utan ska fokusera på kommunikation från företag och utåt. Enligt senaste rapporten ”Svenskarna och internet 2016” använder 77 procent av svenskarna sociala nätverk (58 procent dagligen), och detta är något som ökar år för år. Det är dessutom viktigt att förstå att digitala lösningar skapas för människan med hjälp av tekniken – och inte tvärtom. För att nå ut som företag krävs det idag att man använder sig av dessa digitala lösningar.

För kommunikationsavdelningen gäller det att arbeta på annat sätt, inte se det som digitala utmaningar utan snarare för digitala möjligheter. Det traditionella och analoga blir ett alternativ vid behov medan det digitala är basen. Man måste nu ut i alla relevanta plattformar och på alla skärmar. Det finns många faktorer att ta hänsyn till som kommunikatör på sociala medier, inte minst:

1. Fokusera inte för mycket på antal följare

Det är enkelt att förstå varför många fokuserar just på det antalet, det är ett enkelt och ganska direkt mätvärde för att se hur många som direkt visat intresse för ditt varumärke och hur många du direkt kan nå via ett inlägg. Men bara för att du har många följare innebär det inte att dessa är intresserad av att köpa något från dig. Även om antalet följare inte direkt är irrelevant så är det betydligt viktigare att nå rätt personer, och att mäta engagemanget är ett bättre mått.

2. Betald marknadsföring är inte det enda sättet att synas

Faktum är att det blir svårare och svårare att få organisk uppmärksamhet på din valda plattform, men det betyder inte att betalmetoder automatiskt är det enda sättet (eller ens det bästa sättet) att nå ut.
Det är ett prisvärt sätt, men inte gratis och gör dig inte bättre. Vill du bli bäst på social media, investera istället i tid. Gör research, lär dig skapa bra content, interagera med din målgrupp och kanske det viktigaste – mät och analysera! Tid är pengar och en investeringen väl värt det!

3. Kvalitet istället för kvantitet

Många tycks tro att ju mer inlägg man matar ut, desto bättre. Det är viktigare att fokusera på att göra bra inlägg som faktiskt engagerar och i sin tur leder till rätt delningar vilket leder till mer synlighet, högre räckvidd och dessutom ger mer trovärdighet till ditt varumärke. Konsumenter älskar att relatera, så ställ dig alltid i kundens skor.
Bra content är viktigt, men i en digital värld som överöser oss med information och som dessutom är i ständig rörelse är det ännu viktigare att skapa relevant innehåll för att skapa mer organisk räckvidd. Hitta något unikt, att skapa intresse utöver det vanliga. Det räcker inte längre med att posta information hoppas på det bästa, nu vill vi helst veta hur det är att vara där. Rörlig bild som video och livestream är något som växer och det bästa sättet att kommunicera med millennials just nu. Rörligt är även något som prioriteras på Facebook och Instagram just nu. Skapa en spänning för att locka nyfikenhet. Detta är återigen beroende på ditt varumärke och vad du vill uppnå, men användare/kundgrupper vill känna sig delaktiga.

4. Hitta rätt plattform

Många organisationer gör felet att tro att man måste finnas överallt. Men som vi talade om i inledningen, varje plattform har sin egen position och funktion och beroende på vilken typ av organisation man driver är det viktigare att välja var man vill befinna sig, och istället lägga fokus där. Återigen ger det mer trovärdighet och relevans till ditt varumärke att faktiskt rikta marknadsföringen åt rätt håll och nå ut till rätt målgrupp.
På samma sätt fungerar det med automatiska delningar av innehåll, det är ett väldigt enkelt sätt att spara tid på. Men gör det på rätt sätt. Ett sätt kan vara att sätta upp ett schema, skriva färdiga poster och tidsinställa.
Så hitta den plattform som fungerar bäst för erat företag, och lägg allt fokus där. Resultatet kan bli att vi kommer se större konkurrens och klyftor mellan stora plattformar, speciellt när jättar som Google och Facebook har en tendens att köpa plattformar. Google äger Youtube, Facebook äger Instagram och så vidare. Men det som är viktigt och det vi vill uppnå är att skapa en sömlös och sammanhängande kundupplevelse där all marknadsföring måste vara integrerad i de valda kanalerna.

5. Kom ifrån silotänket

En sak som inte bara gäller kommunikationsavdelningen utan hela organisationen är att man måste komma ifrån silotänket, det vill säga oförmågan att betrakta arbetet utanför sin avdelning/grupp. För att digitaliseringen ska göra maximal nytta behöver hela organisationen, framför allt ledning, styrelse och andra nyckelpersoner, förstå att digitaliseringen inte är ett projekt för kommunikations- eller IT-avdelningen utan något som påverkar alla delar av företaget. När man får med alla på tåget kommer de stora förändringarna ske, och digitaliseringen kommer inte bara vara ett tomt skal. Riv murarna, slå ihop vissa avdelningar och framför allt öka samarbetet mellan andra!

6. Kommunicera med kunderna (och gör det snabbt)

Användare vill interagera med oss, de vill känna sig delaktiga och det gäller främst våra otåliga millenials. Att skicka ett mejl och vänta på svar i några dagar är inte längre acceptabelt. Ha gärna kvar ett mailkonto men flytta kundtjänst till Facebook eller använd en chattfunktion som kundtjänst – och se till att svarstiden är kort. De enda som eventuellt kommer undan med lång svarstid är myndigheter och även där skapas stor irritation.

7. Ska man använda hashtags?

Teoretiskt sett är hashtags ett bra sätt att öka synligheten för det du postar, och gör innehållet synligt för vem som helst. Tyvärr så är hashtags även något som minskar din trovärdighet såvida du inte använder dem på rätt sätt. Kort och gott, använd gärna hashtags men använd dem på rätt sätt.

8. Mobile first – Mobile only

Tänk alltid ”Mobile First” eller så långt som ”Mobile Only”. Användare som surfar via mobilen passerade datoranvändare för länge sedan.

digitalkommunikation

Beroende på vilken organisation ni driver, några trender att hålla koll på:

1. Internet of Things

Innebär kort och gott att föremål som hushållsapparater, telefoner, klockor och andra accessoarer men även maskiner, fordon och byggnader är försedda med sensorer, datorer och internetuppkoppling så att dessa kan kommunicera med varandra.

2. VR & AI

Virtual Reality och Artificial Intelligence. Det är redan här och kommer mer. Du har ju säkert redan använt Siri på din Apple-produkt, sett 360°-videos och liknande funktioner. Men det kommer mer och mer så tänk mer botar, självstyrande bilar och röststyrda låsfunktioner.

3. Rörlig bild

Detta har ju redan funnits ett bra tag så dags att hoppa på tåget nu innan det är för sent. Videoformat som används är: on demand, realtid och livestreaming. YouTube är ju fortfarande störst på marknaden vad gäller on demand men Facebook realtidsvideo-format och livestreaming ger direkt stor räckvidd både genom organisk viralitet och sponsrad spridning. Som marknadsförare gäller det att tänka ifrån reklamfilmer och utveckla innehåll som är mer relevant för tittaren.

Det finns både för- och nackdelar med digitaliseringen. Fördelarna är betydligt fler, med ny teknik blir det mer effektivt och skapar i många fall bättre säkerhet. Visst kommer många gamla jobb att försvinna när exempelvis robotar tar över, men tänk på att det skapar nya jobb istället. Som organisation gäller det att se dessa möjligheter till nya jobb – se till att personalen vidareutvecklas åt rätt håll så att du inte står där en dag och det redan är för sent.

ADAPT OR DIE! Häng med utvecklingen eller ge upp.

Att vägleda barn på internet

När vi var barn så hade vi tre kanaler på tv:n och Bolibompa började klockan 6. Vi hade några vhs-filmer hemma som vi fick se ibland och ibland hade vi lyxen att åka till videoteket och hyra några nya filmer på helgerna. Det är såklart annorlunda nu.

chart
Internetanvändningen i åldern 2-11 år.
Källa: Svenskarna och internet 2016

Dagens barn har tillgång till mer digital media än vi någonsin kunnat drömma om när vi var små. Vi vuxna får panik och vi pratar om ”skärmtid” och hur vi ska begränsa det. Vi pratar om hur vi ska göra för att skydda våra barn på internet – vi ger dom råd som att inte dela för mycket personlig information, inte ge ut telefonnummer och helst inte publicera bilder på sig själva. För att inte tala om hur många vuxna som undviker att dela bilder på sina barn (det är dock ett annat kapitel då det handlar om ett personligt val). Oavsett vad, anonymitet på internet har länge varit prio ett. Men ärligt talat, hur fungerar det ihop med dagens internetanvändning och sociala medier? Skulle du själv acceptera en vänbegäran av en helt anonym person? Inte så troligt. Internet idag handlar till stor del om identitetsskapande.

När vi pratar om barn och internet så är det oftast ur en vuxens perspektiv. I största grad vi vuxna som lärt oss leva med det digitala, till skillnad från våra barn som faktiskt blivit födda i det.

Våra barn är inte som vi! Våra barn kommer att skapa största delen av sin identitet på internet. Så det där med anonymitet kan vi stryka direkt. Självklart finns det stora risker med internet och framför allt för barn. Men medan vi föräldrar oroar oss över deras anonymitet och såvida dom blir skadade av för mycket ”skärmtid” – varför inte fokusera på hur vi ska göra för att faktiskt hjälpa dom och vägleda dom rätt.

Vad är det egentligen som våra barn ogillar när dom surfar runt just nu? Frågar man barn i 10-13 års-åldern så handlar det oftast om porr, sexualism, mobbning, näthat, våldsamma videor och djurplågeri. För att inte tala om den oändliga information dom får ta ställning till. Hur blir man anorektiker? Hur tar man enklast livet av sig själv? Det som är barnens problem är huruvida dom ska hantera all denna information. Och det är där vi föräldrar ska finnas, för att vägleda dom.

barninternet

Eftersom vi går mot ett samhälle som blir mer och mer användaranpassat så kommer det heller inte gå att svartlista vissa sidor, eftersom att våra barns smartphones och datorer kommer vara så personligt anpassade att vi som vuxna kommer att ha väldigt svårt att kunna kontrollera dessa. Vi kan således inte radera allt det otäcka och skydda dom på så sätt – det vi däremot KAN göra är att vara tillgängliga och att vara förebilder för dom för att dom lättare ska kunna sortera och bearbeta all information dom får ta del av. Vilken information är faktiskt riktig och sann?

Vi måste också förstå att trots risker så ger internet och digitaliseringen massvis av möjligheter för våra barn att vara sociala och kreativa. Och just den där gränsen mellan risker och möjligheter är ofta väldigt diffus. Våra barn kommer att vara ständigt uppkopplade, dom kommer att ha massvis av kontakter och dom kommer att möta både möjligheter och svårigheter online. Men vi vuxna oroar oss för mycket över fel saker. Vi kommer inte kunna ha koll på alla våra barns kontakter, vilka sidor dom besöker och precis vad dom gör på internet. Vi bör inte heller spionera på våra barn, för vad är det egentligen vi vill avslöja? Och skapar detta inte en misstro mellan oss?

Det vi borde fokusera på är vilka slags människor vi vill att dom ska bli, vilka värderingar vi förmedlar och hur dom bör interagera och kommunicera med varandra. Men hur gör vi det egentligen?

Hur kan vi vägleda våra barn på internet?

1. Acceptera att anonymitet inte finns.

Ditt barn skapar stor del av sin identitet på internet. Att undvika detta är i princip en omöjlighet.

2. Var en förebild.

Både fysiskt och digitalt. Kommunicera, prata och var nyfiken. Vet dina barn om att dom kan komma till dig oavsett om det gäller problem i sociala medier eller spel? Barn behöver alltid vägledning, och det gäller för oss föräldrar att vägleda på deras nivå.

3. Lär dina barn hur man kommunicerar åt båda hållen.

Hur kommunicerar man? Det är lättare att missuppfatta varandra i text när man inte ser den andra människans reaktioner. Vad är okej att dela och vad bör man inte dela? Man kan tänka sig att ett gräl med en vän slutar med att den ena och/eller den andra hängs ut offentligt på någon social media-plattform. Även om grälet avslutas snabbt så finns detta kvar, för på Internet glöms inte allting lika snabbt.

4. Uppmuntra dina barn att upptäcka, skapa och vara kreativ.

Internet skapar så mycket möjligheter för barn. Var delaktiga och uppmuntra dom i det dom gör, precis på samma sätt som om du vore delaktig i deras andra fysiska aktiviter.

5. Var nyfikna.

Istället för att döma och vara misstänksam – fråga dina barn vilka appar dom använder och vad man gör på dessa? I många fall kommer du nog bli positivt överraskad. Barnen är experter på det dom gör och dessutom har dom empati och förståelse, och ser ofta själva många av dom negativa effekter som uppkommer. Prata med dina barn om dessa effekter men även om möjligheterna.

6. Inse att dina barn kommer att göra misstag.

Som i det fysiska livet så kommer dom att göra fel även på internet. Dom kommer säkerligen att skriva fel saker, gräla med sina vänner, gråta över meddelanden, känna sig utfrysta, missförstå osv. Precis som det alltid varit – fast online. Lär också dina barn att be om ursäkt online. Same same but different.

Det viktiga är att inse att det skett en förändring. Så istället för att försöka skapa hinder för dina barn – möt dom där dom är. På internet.

Participatorisk Kultur

Redan nu så flyter den virtuella världen ihop med den fysiska. För 20 år sedan använde vi knappt internet i vår vardag och nu ser vi det som en självklarhet, och i genomsnitt använder vi svenskar digitala verktyg 7 timmar per dygn – ett beteende som inte funnits förut överhuvudtaget. Det är redan en trend som råder, att det är på internet vi skapar stor del av vår identitet och vårt liv. Hur kommer det då se ut för våra barn när dom växer upp? 

En person som ofta har rätt i sina framtidsanalyser är filosofen Alexander Bard. Han talar om s k Participatorisk Kultur. Det innebär kort och gott vad vi gör (eller åtminstone den yngre generationen) när dom är i den fysiska världen. Vi som inte är uppvuxna med det digitala kanske anser att den fysiska världen är det ”riktiga” medan den digitala är artificiell. Men frågar du våra barn kanske inte svaret blir detsamma. Bard menar att den fysiska världen för dom är istället en spännande “lekplats”, en sekundär och mindre viktig plats medan den digitala är den verkliga och primära världen.

virtual

Det som är spännande med framtiden är att vårt beteende förändras och i takt med att det digitala utvecklas sker en förskjutning av våra värderingar. Detta beteende innebär inte att vi kommer bli socialt inkompetenta bara för att vi lever genom våra skärmar utan tvärtom så kommer vi bli ännu mer sociala då allting i större utsträckning än förut handlar om interaktion och samarbete.

Alexander Bard tror också att individualismen kommer att dö och bli en digital underklass. Istället kommer samarbete mellan människor bli något speciellt och det vi kommer fokusera på är hur vi ska samarbeta. Vi millennials (födda från 1982) kommer att bli den digitala överklassen och bli så kallade divider istället för individer. Att vara divid innebär att vi är delbara (till skillnad från individ som betyder odelbar). Vi kommer mer och mer att fokusera på nätverkande och samarbete, istället för att fokusera på att bara göra allt för egen del. Märk här motsatsen mot i dagsläget när allt vi foksuerar på är att marknadsföra oss själva i allra största grad. Vi tar selfies, delar med oss av vår “perfekta” vardag. Men med största sannolikhet kommer detta beteende att dö ut framöver. Vi millennials är nyfikna, vill prova nya idéer och lära oss av varandra. Tittar man på våra barn så är dom ju redan en del av denna kultur på internet där dom samarbetar på internet i olika spel, nätverkar globalt och lever på ett helt annat sätt än vad den äldre kulturen är van vid. Fokuset ligger på samarbete. En liten fotnot till detta är ju att skolan inte alls tar tillvara på detta samarbete där allting fortfarande ska vara så individuellt, och att samarbeta på proven anses ju i dagsläget som fusk. Mer om skolan och framtidens lärande får jag ta i ett annat inlägg.

Men för oss som arbetar med kommunikation är denna trend något att anamma direkt, för tillsammans är vi ju faktiskt bättre. Så dags att ge sig ut i världen (var den nu digital eller fysisk?) och bygga relationer för att kunna visionera, skapa och bidra tillsammans!

Lyssna på Alexander Bard när han pratar mer om den Participatoriska Kulturen här.

Filterbubblan runtom oss

Filterbubblor är ingenting nytt, men trots det är många omedvetna om det.

Det handlar om hur vårt internetanvändande styrs av välgenomtänkta algoritmer som skräddarsyr våra flöden bland annat efter intressen, vänner, sökningar och geografi. Det skapar bubblor som filtrerar bort det som anses vara av ointresse för dig.

Våra flöden är alltså helt styrda av dessa algoritmer och placerar oss i fack, där vi endast nås av nyheter och information som kan tänkas vara relevant för oss. I teorin är väl detta något som kan tyckas vara bra och vi slipper en massa “skräp” i våra flöden. Men aktivt begränsar detta variationen på åsikter som du blir exponerad för vilket skapar ett större gap mellan oss. Negativa effekter blir att människor med snedvridna åsikter möter likasinnade, eftersom deras intressen och åsikter matchar vilket leder till starkare grupperingar.

mark

Dessa algoritmer och filtreringar är något som sker automatiskt, och problemet är att det sker bortom vår kontroll och utan att vi ens tänker på det eller märker det. Ett annat exempel. Du och jag googlar efter exakt samma sak vid exakt samma tidpunkt, och trots det så kan vi få helt olika sökresultat beroende på vad vi tidigare sökt, var vi bor osv. Eller bara en sådan sak som att upptäcka ny musik? Hur gör vi det nu när Spotify redan har all vår tidigare historik, vet vad vi gillar. Vill vi hitta ny musik så förlitar vi oss på “Discover Weekly” och “Release Radar”, men även dom är ju styrda efter vad vi tidigare lyssnat på. För det är den musiken som Spotify räknat ut att vi faktiskt gillar och vill ha. Men ska vi hitta något helt nytt måste vi ut ur bubblan.

Detta gäller som sagt inte bara stora aktörer som Facebook och Google utan det är ett slags osynligt nät som täcker sig över hela internet. Det leder oss till en värld där vi ser det som internet tror att vi vill se, men inte nödvändigtvis det som vi faktiskt behöver se. Vi blundar redan för otroligt mycket, och bubblan vi lever i blir snart svår att spräcka – så vi måste bli mer medvetna om detta. Internet behöver vara så mycket mer, vi behöver få möjlighet att se andra värderingar, andra åsikter och en annan sida. För att göra det är den enda lösningen att ta eget ansvar och sålla bland informationen vi möts av, lära oss förstå hur algoritmerna fungerar för att kunna sortera i flödet.

För tänk vad skönt om man bara kunde nollställa alla algoritmer och börja om på nytt.


En försvenskad version av Eli Pariser’s filterbubbla

Journalisten Eli Pariser var den som först myntade begreppet “filterbubbla” pratade om detta redan 2011 på Ted Talks (kan verkligen rekommendera er att ta 30 minuter och lyssna på det klippet) så detta är inget nytt. Trots det är det få som är medvetna om det, så jag hoppas att jag med detta inlägg i alla fall får någon att tänka till lite extra för att inte fastna i den där bubblan.

Vad är en Digital Strateg

Låt oss reda ut det här en gång för alla, vad är egentligen en Digital Strateg?

DIGITALT TÄNK

Det mest övergripande för mig som Digital Strateg är att alltid ha ett digitalt tänk och att alltid ha koll på det senaste som händer. Digital kommunikation handlar om så mycket mer än att använda sociala plattformar utan det innebär främst att hitta en digital värdegrund för organisationer samt att få en djupare digital förståelse. Varje plattform har en egen position och funktion där man kan integrera, kommunicera och nå ut till sina målgrupper på olika sätt. En annons på nätet är inte bara en annons utan den ska tala om för dig att du vill ha någonting du inte visste att du ville ha. Kommunikation handlar om att kunna räkna ut detta i förväg.

VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT?

Enligt senaste rapporten ”Svenskarna och internet 2016” använder 77 procent av svenskarna sociala nätverk (58 procent dagligen), och detta är något som ökar år för år. Det är dessutom viktigt att förstå att digitala lösningar skapas för människan med hjälp av tekniken – och inte tvärtom. Och för att som företag nå ut krävs det idag att man använder sig av dessa digitala lösningar.

För en kommunikationsavdelning gäller det att arbeta på annat sätt, inte se det som digitala utmaningar utan snarare för digitala möjligheter. Det traditionella och analoga blir ett alternativ vid behov medan det digitala är basen. Man måste nu ut i alla plattformar och på alla skärmar.

ATT LEVA DET DIGITALA

För mig som blir expert inom området krävs det att jag är ständigt uppdaterad inom digital kommunikation, speciellt när utvecklingen går så snabbt framåt. För att företag, organisationer och byråer ska hänga med krävs det att man hänger med. Att vara Digital Strateg för mig är knappast bara en yrkesroll utan snarare en livsstil – och jag älskar det!

MUCH TO LEARN, YOU STILL HAVE
Man blir aldrig fullärd som Digital Strateg. Hur, var och när vi kommunicerar förändras ständigt och det gäller att vara där det händer när det händer.